Natur & kultur

Vikingarännet och Miljön

Att vara rädd om och ta hänsyn till naturen är för långfärdsskridskoåkaren en självklarhet. Oftast kollektivt resande på utfärder, det vi tar ut tar vi också hem, ingen miljöpåverkan när vi färdas, bara då och då en rispa i isen som säger att någon varit där. Att miljötänkandet ska genomsyra Vikingarännet är därför en självklarhet.

Vi satsar på kollektiva färdmedel i anslutning till loppet.Hemsidan används i stor utsträckning som informationskälla.Alla uppmanas att ta med egen mugg eller kåsa.Miljötänkandet vägs in i arbetet med leverantörer och sponsorer.

Detta ser du efter banan

Vikingarännet och Vikingaturen går på Mälarens vatten – efter den gamla vikingaleden mellan Uppsala och Stockholm. Det finns många kulturella värden längs med banan. Här presenterar vi ett urval för varje banalternativ. Om du vill veta mer, besöka gärna Destination Uppsala och Stockholm Visitors Board.

1. Skarholmen

Skarholmen var ursprungligen två holmar, som användes huvudsakligen för kreatursbete. När spårvägslinjen Uppsala-Graneberg öppnades 1928 fick den ändhållplats vid Skarholmen. Restauranten öppnades ungefär samtidigt.

Området runt Skarholmen är Uppsalas sjösportcentrum. För finnjollekonstruktören Rickard Sarby, OS-bronsmedaljör redan 1952, och 2000 års OS-trea i Sydney Fredrik Lööf har, har Ekoln varit hemmavatten. Ekolns SK har isjaktsegling på sitt program.

2. Kungshamn

På Kungshamn bodde den excentriska fröken Anna Cederström, skapare av naturreservatet Kungshamn-Morga. Kungshamn finns nämnt från 1600-talets mitt. Här skall ha funnits en hamnplats under medeltiden, som bl a användes flitigt av kungamakten vid sina besök i Uppsala.

3. Fredrikslund

Fredrikslund är idag centrum för lantbruket, skogsbruket och tillsynen av naturreservatet. Namnet går tillbaka på friherre Fredrik Ulrik Sack, som ägde gården under 1700-talets andra halva.

Morga by söder om Fredrikslund finns idag bara kvar som namndel i naturreservatet Kungshamn -Morga. Byn lades öde i slutet av 1800-talet.

4. Lårstaviken

Åker du in i Lårstaviken ser du norr om inloppet till Lårstaviken Gunggräna by. En torpstuga under Gunggräna disponerades av författaren Jan Fridegård (1897-1968) som sommarbostad på 1960-talet.

5. Wiks slott

Wiks slott för tankarna till riddare och medeltid. Slottet omnämndes redan på 1200-talet och är utan jämförelse Lårstavikens mest märkliga byggnad med sin imponerande västfasad mot vattnet. Slottet fick sina yttre konturer på 1400-talet men har byggts om flera gånger därefter. 1521-talet belägrades det av Gustav Vasa, men han lyckades däremot aldrig inta det. Från 1300-talet till 1900-talets början bytte det enbart ägare genom arv. Ägarlängden upptar namn som Bielke, Liewen och von Essen. Sedan 1923 är Landstingets folkhögskola i Uppsala län inrymd här. Öppet sommartid för reguljära visningar.

6. Holms socken

Holms socken är utan konkurrens Sveriges minsta. Den bofasta befolkningen uppgick vid utgången av år 2000 till blott 22 personer. Socknen domineras av egendomen Sjöö med Sjöö slott från 1660-talet. Ägare från 1800-talets början är släkten Banér. Dessförinnan fanns släkterna de la Gardie och Stenbock med i ägarlängden. Efter att ha stått öde under flera decennier fungerar det åter igen som året runtbostad.

7. Krusenberg

Krusenberg fick sitt namn efter Johan Cruus, Axel Oxenstiernas svärson, som köpte gården på 1640-talet. Dessförinnan hade den helt enkelt hetat Alsike. Krusenberg med underlydande gårdar passerade sedan genom släkterna Bielke, af Ugglas och Cederström. Konstnären Gustaf Cederström, som målade Karl XII:s likfärd i vägkröken vid Lurbo bro, bara dryga kilometern från Skarholmen, var född på Krusenberg.

8. Stavsund

Vid  Stavsund går farleden in i Skofjärden. Namnet på sundet gav också namn åt ett sjövärdshus, som fanns på platsen från 1600-talet fram till början av 1800-talet. Under 1800-talet fanns här ett enkelt färjställe, som förkortade lansvägen mellan Skokloster och Uppsala med flera mil.

9. Skokloster

Skokloster har anor, som går tillbaka till medeltiden, då ett nunnekloster av cistercienserorden anlades här. Vid reformationen drogs klostret in och endast kyrkan bibehölls som sockenkyrka i Skokloster socken. Den är ett av Mälardalens allra tidigaste exempel på tegelbyggnad, invigd år 1300, och således äldre än Uppsala domkyrka. På 1600-talet uppfördes Skoklosters slott, Sveriges största privata slott och samtidigt ett monumentalt minnesmärke från landets stormaktstid. Byggherre var Carl-Gustaf Wrangel, fältmarskalk med meriter från 30-åriga kriget.

10. Häggeby kyrka

När farleden passerat Bondkroken ser man först Häggeby kyrka, uppförd på 1200-talet, någon km bort. Utanför kyrkan står den unika hästkampstenen, en bildsten utan textinskription, som misstänks ha utförts någon gång under järnåldern.

Här lämnas Uppsala län och man kommer in i Stockholms län.

11. Signhildsberg

Längs passagen mellan Skofjärden och Sigtunafjärden finns flera herrgårdar, t ex Eriksund, med en kort landpassage, och strax därefter på åkarnas vänstra sida, Signhildsberg.

Enligt arkeologer är området kring Signhildsberg platsen där Fornsigtuna var beläget. Här har människor mötts och bedrivit handel sedan 600-talet. Vid utgrävningar på platsen har man bl.a funnit spår av en kungsgård, en handelsplats samt bostäder. På 900-talet övergavs området och den växande staden flyttades till sin nuvarande plats. Idag är det svårt för ett otränat öga att upptäcka några spår av samhället.

12. Sigtuna

Sigtuna, vid den andra åkarservicestationen, räknas som Sveriges äldsta stad. Staden grundades på 980-talet av kung Erik Segersäll som ett centrum för handel och religion. Dagens Sigtuna karaktäriseras av vacker och historiskt intressant bebyggelse. Flera av trähusen, bl.a det välkända Rådhuset, härstammar från 17- och 1800-talen. I Sigtuna finns spår från vikingatiden bland annat i form av ett trettiotal runstenar.

13. Steninge Slott

Strax efter Sigtuna, norr om huvudbanan, passeras Steninge Slott. Slottet som idag är ett välkänt kulturcentrum, färdigställdes år 1705 och har bland annat ägts och bebotts av familjerna Gyllenstierna (1649-1735) och von Fersen (1736-1839).

14. Ryssgraven

Alldeles innan Kungsängen når man Ryssgraven. Den isländska skalden Snorre Sturlasson berättade på 1200-talet om den norske vikingen Olov den Heliges härjningar kring Mälaren 200 år tidigare. Enligt Snorre stoppades Olov den Helige av den svenske kungen Olov Skötkonung, men lyckades undkomma genom att gräva sig ut genom en trång passage. Vissa forskare menar att den platsen är identisk med det vi idag kallar Ryssgraven. En annan historia säger att ryssar på liknande vis grävde sig ut just här efter att ha plundrat Sigtuna år 1187. Detta ska enligt den senare versionen ha gett platsen dess namn.

15. Gåseborg

I Görvälns mynning ligger fornborgen Gåseborg. Borgen tros härstamma från 550-800-talen e Kr och är en så kallad farledsborg, vars placering invid vattnet ger ett utmärkt läge för att bevaka och försvara farleden nedanför.

16. Drottningholms Slott

Så småningom passerar banan Lovön med den svenska kungafamiljens boning, Drottningholms Slott. Det första slottet på denna plats anlades på 1500-talet. Detta brann ned 1661 och ersattes av det nuvarande slottet, ritat av arkitekten Nikodemus Tessin d.ä.

17. Essingeöarna

När åkarna närmar sig Stockholms stad passerar de mellan de båda Essingeöarna. Namnet kan kännas igen från Carl Michael Bellmans Stockholm, Essingen (eller Hessingen) nämns t.ex i Fredmans Epistel N:o 48 (“Solen glimmar blank och trind…”)

18. Långholmen

Söder om Rålambshovsparken passerar banan norr om ön Långholmen där det gamla kronohäktet fortfarande står. Fängelseverksamhet har bedrivits på ön från 1700-talets början ända fram till 1975. På Långholmen fanns på 1700-talet det beryktade Spinnhuset, en straffinrättning för kvinnor vars vidriga förhållanden beskrivs av Per-Anders Fogelström i boken Vävarnas Barn.